Har hemma idag med då jag lyckades svimma igår och mådde piss.

 

Nu i kväll har jag haft en konstig känsla. Jag har suttit och lyssnat på gamla låtar från flera år tillbaka (och då menar jag från lilla melodifestivalen 2004-2006), och jag saknar tiden när man var liten och allt var så lätt. Nu har man så himla mycket att tänka på, skolan, kompisar, killar, framtiden och så vidare, jag tror ni fattar. Men samtidigt som jag vill vara liten igen så kan jag inte undvika att längta tills jag kommer i den åldern där hus, barn och giftemål är verklighet (eller säger man ens så?). Jag planerar redan hur mitt hus ska se ut och hur mitt bröllop ska vara, och för att inte tala om hur mycket jag älskar barn. Trots att det är flera flera år kvar så kan jag inte sluta tänka på hur mycket jag längtar. Visst, jag älskar att vara ung och "leva" livet, men ibland känns det inte som att fester och alkohol är det viktigaste. Jag kanske tänker för mycket? Vad vet jag? Jag är bara ung och dum som äldre brukar säga. "Ni är för unga för att veta vad ni vill i livet och för att tänka såna tankar". Man kanske ska lyssna på de äldre och "klokare", trots allt så är vi bara ungdomar och vet ingenting om livet...